2 januari 2014

Dela eller inte dela, det är frågan

Jag fick en fråga från Malin Jönsson i gruppen Flippa klassrummet på Facebook om varför jag valt att göra gruppen låst. Många av mina blogginlägg börjar som svar på en diskussionsfråga på Facebook och sen växer det fram ett blogginlägg istället. Den här gången var det Sara Mörtsell som faktiskt fick påpeka för mig att det var ett blogginlägg. Tack Sara! :)
I vilket fall - här är mitt svar (som finns kvar i gruppen också):

Den här gruppen var helt öppen från början. Jag såg det som självklart att det var så. Tyvärr innebar det att det blev en del problem i början av gruppens existens. Man kan väl sammanfatta det som så att en del marknadskrafter ville utnyttja gruppens vilja att dela så pass öppet. Jag gillar sharing is caring (eller om man använder min svenska variant - Dela inte dölja!) men allt det arbete som folk gör eftersom man ser det i ett större perspektiv: (Det lilla jag gör kan flera ha nytta av - tillsammans kan vi förflytta berg.) kan tyvärr utnyttjas på ett ganska tråkigt sätt. Lägger Sveriges lärare ner en stor del av sin arbetstid och lediga tid på att dela så tycker jag att det är ganska fult att andra utnyttjar det för att tjäna pengar. För mig handlar flippat mycket om att se till att lärarna är de som bäst avgör hur undervisning och hur "läromedel" ska se ut och användas. Inte för att det vi, som lärare, diskuterar här ska säljas tillbaka till oss lärare via ett företag. Jag blev helt enkelt "tvungen" att göra något jag inte ville och stänga gruppen.

En annan aspekt på det hela är alla dessa konstiga människor som vill låna ut pengar till oss eller sälja totalt onödiga saker. De ansöker om medlemskap enbart för att lägga in märkligt översatta erbjudanden om än det ena än det andra. Jag vill slippa allt sånt. Genom att gruppen är låst så innebär det att ingen släpps in här utan att jag har godkänt det. Innan jag godkänner någon så kollar jag upp vem personen är. Oftast är de falska profilerna ganska lätta att avslöja, men inte alltid. Det betyder att de personer där man på FB inte tydligt kan se vem personen är, dvs att det är en person som inte kommer att lägga in en massa länkar om pengalån etc, måste jag "kolla upp" på annat sätt. Oftast räcker det med några enkla googlingar för att se att det är ok. Ibland skriver jag och frågar varför personen vill bli medlem, just för att jag vill se att det inte är något lurendrejeri. Det tar en del tid de här kontrollerna. Ca 6500 människor är några stycken. Fördelen med det är att jag har en ganska bra uppfattning om gruppens sammansättning. Och även om jag har missat en eller annan lurendrejare som fått möjlighet att få in sina länkar i gruppen (men som tagits bort snabbt), så tycker jag att gruppen är väldigt förskonad från sånt här. Jag gör en hel del arbete bakom kulisserna som inte syns, men som är väl värt mödan just för att det inte syns. De absolut flesta (99,99 % eller så) godkänns som medlemmar. Dessutom går det för det mesta rätt kort tid innan man blir insläppt. 

Annars är jag, som sagt, helt för att dela. Jag tror tom att det är mycket viktigt att vi lärare gör det och blir bättre på det. Min egen blogg är ett exempel på det. Där skriver jag en hel del om mina tankar, lägger ut bra länkar , diskuterar artiklar och lägger ut en del egengjort material. (Bara nyårsbilden behöll jag copyright på, eftersom den tog en hel del tid att göra.) På samma premisser twittrar jag. 

Hoppas att det var svar på din fråga Malin.


Att dela är viktigt. Det kommer alltid finnas de som vill utnyttja det andra vill ge gratis. Om vi lärare vill öka våra möjligheter att ha kontrollen över vår professionalitet och om vi vill få ökad respekt, så måste vi visa det genom att dela. Fortsätt dela, för på det sättet kan du visa att du är riktigt stolt över ditt yrke!


Fotot heter Fönster ut mot kylan och jag tog det på nyårsafton med min nya kamera. Älskar ljuset och värmen som flödar ut och jag tycker att det passar till det här blogginlägget.


0 kommentarer :

Skicka en kommentar