4 februari 2017

Behåll böckerna i skolan!


Jag har aldrig förstått varför det måste vara antingen eller. Jag kan bara anta att jag är väldigt svensk på det sättet. Lagom är ett fint ord. 
Hos mig är digitalisering något bra. Det innebär inte att jag anser att vi ska slänga ut läroböckerna. Om man påstår något sådant antar jag att det kan bero på två saker. Antingen så vill man provocera. Absolut kan det väl finnas en poäng i det, men frågan är väl om poängen landar som den ska. Det är lätt att köpa det någon skriver bara för att det är en viss person som skriver det. Det skrivna behöver inte vara mer relevant eller sant bara för det. (Tro för all del inte på allt jag skriver. I alla fall inte utan ordentlig eftertanke. ;) ) 
Ett provocerande inlägg är inte alltid det rätta att skriva. Om man då inte är ute efter att provocera så kan det helt enkelt vara så att man inte har någon vidare koll på pedagogik och didaktik. Man vet inte hur man ska förhålla sig till digitala verktyg och lärande. Kanske för att man vill så mycket mer än vad man vet eller kan, eftersom man inte har koll på vad som egentligen sker i ett klassrum. Det ligger absolut i tiden att skriva om digitala verktyg. Det innebär inte att man kan ämnet man skriver om. Jag ser och hör om mina egna barns lärande i skolan, men det är framförallt mina egna elever och min egen vidareutveckling inom undervisning som jag förhåller mig till när jag skriver om klassrumsarbete.

Det är alldeles - alldeles - för vanligt att man tror att de digitala verktygen är lösningen på allt. Sätt några iPads eller Chromebooks i händerna på eleverna och allt kommer att lösa sig. Sätt detsamma i händerna på lärarna och de kommer att lära sig att hantera de digitala verktygen i klassrummet per automatik. Jag har från början sagt att det inte kommer att ske, det finns de som fortfarande tror att det fungerar precis så, men vi måste diskutera digital pedagogik! Kommentaren "Eleverna kan redan det där med digitala verktyg. De kan lära oss lärare!" har två stora fel i sig. Det första felet är förenklingen att eleverna ska lära lärarna. Javisst kan de lära oss en eller annan app eller program, men det gäller inte för alla elever och dessutom så behöver läraren fortfarande ha sitt lärarperspektiv med pedagogik och didaktik i ryggen när hen förhåller sig till app/program/verktyg. Det andra felet är att eleverna faktiskt inte kan digitala verktyg. Missförstå mig nu rätt. Jag brukar säga att det finns två saker som våra elever behärskar när det gäller digitala verktyg: sociala medier och spel. Det är en förenkling, men den är ofta sant. Att lära sig, att ta till sig kunskap (och kunskap relaterat till Läroplanen!), med hjälp av digitala verktyg är inte elevernas expertisområde - det ska vara lärarens.

Problem uppstår dock när vi tror att eleverna kan och vet hur de ska hantera sitt lärande per automatik. Det är alldeles för vanligt att de digitala verktygen används till två saker: faktasökande och skrivande. (Så som jag skrev om i mitt senaste blogginlägg.) När man då ger eleven uppgiften att göra ett arbete kring t.ex. London så är det inte så enkelt att eleven ska ge sig ut på nätet och leta fakta. För att klara det behövs en grund att stå på samt ett stort mått av källkritikskunskap. Har alla eleverna de förmågorna? Utan lärarens kunskap och guidning så är svaret - nej. Läroboken kan vara ett stöd i grundkunskap. Läroboken är faktakollad och för det mesta sann. Det finns ett boktrycksår som man kan förhålla sig till och ett diskussionsunderlag att utgå ifrån. Sen bör naturligtvis även läroboken utsättas för källkritisk granskning, men sannolikheten för att innehållet är käpprätt fel är ändå mycket mindre än den fakta som finns på nätet.

När så eleven har sina grundläggande fakta, som gett vid handen att en förkunskap finns och att eleven har en kompass att utgå ifrån, så kan sökandet på nätet påbörjas. Men (och det är ett viktigt men) det är inte så enkelt som att skjutsa ut eleverna på nätet på en gång nu heller. Varför inte? Jo det är helt enkelt så att om man söker på London så får man upp en liten text där det står "Ungefär 1 840 000 000 resultat (0,45 sekunder)". Det är en enorm(!) mängd information, men innan vi ropar hurra så måste vi tänka efter. Vad innebär det här för eleven? Om hen har hoppat över det första steget med att få en grundläggande förståelse är det ytterst svårt att förhålla sig till all information som nu flödar in. Om eleven har en grund (från läroböcker) är det fortfarande svårt. Var ska man börja, vilka länkar är relevanta, vilka texter kan jag förstå, hur många artiklar ska jag läsa, har jag en källkritisk förmåga..? 

Wikipedia kommer ofta först och innehåller oftast helt korrekt information. Men åtminstone mina elever förstår inte texten rakt av. Därpå följer det faktum att man också måste arbeta språkinriktat i hög grad för att eleven ska kunna arbeta med, förstå och ta till sig en sådan text. Läroböcker är bra att grundlägga sånt kunnande i. Det är ytterst sällan jag slänger ut dem fritt på nätet. Jag kan inte säga "Forska om London!" och förvänta mig att eleverna klarar av resten på ett roligt och engagerat sätt helt själva. Någon kanske gör det, men definitivt inte alla. För att eleverna ska kunna (och dessutom lära sig) att hantera digital information behöver jag som lärare leda och undervisa. 
Jag brukar ge eleverna ett antal länkar, med varierande svårighetsgrad, som hjälper dem att hitta rätt i djungeln. Jag lägger länkarna på vår blogg, men det går att göra på andra sätt. T.o.m. att skriva upp dem på en whiteboard. (Hemskt och bakåtsträvande, men det fungerar.) Även här behöver eleverna arbeta källkritiskt. Utifrån en grundkunskap och sedan utvalda sidor kan de sedan arbeta vidare med eget sökande om så är önskvärt. 
Man kan inte prata om att slänga ut läroböcker ur klassrummen utan att också diskutera, samt förstå, hur eleverna behöver förhålla sig till "ungefär 1 840 000 000 resultat"!

Skolan måste inte vara rolig jämt. Det är inte vårt uppdrag. Det är inte lärarnas uppgift att stå på huvudet och jonglera med färgglada bollar varje lektion. Däremot ska det finnas en strävan att finna varje elev. En vilja att få varje elev att nå nya och högre mål/kunskapskrav. Läroböckerna är en del i undervisningen som vi inte kan slänga ut utan vidare. De är en bra grund att stå på både för lärare och elev.


Bild: Colorful Books Stacked (Blender)CC (BY), FutUndBeidl

1 februari 2017

Skriva, söka fakta och kommunicera med hemmet

Jag har varit på ett öppet hus ikväll. Var och varför spelar ingen större roll, men det var inte på min egen skola. Att ta något "skolmässigt" och förpacka det i lite finare material är på sätt och vis kanske hela essensen av ett öppet hus. Ändå bör vi kanske fundera över vad vi faktiskt säger och kommunicerar med yttervärlden. Hur mycket ytfinish kan vi lägga på utan att det blir ihåligt inuti?

Det sades att elevfokus är viktigt och självklart på skolan. På personlig erfarenhetsbasis kändes det som att de mest menade det så länge eleverna fungerar efter "normen". Jag blev lite ledsen i mammahjärtat. Jag funderade på att stanna kvar för att ställa några riktigt räviga frågor angående npf och inkluderande undervisning till lärarna. Varför inte också övergripande elevomsorg? Det skulle behövas ställas på sin kant, men jag stod över det.

Just när jag funderade som bäst över det här svängde vi av från mammas gata (så att säga) och körde upp på mammas autostrada. På så vis kanske domen faller orättvist, men jag hörde någon säga:
"Vad använder vi elevernas datorer till på skolan? Skriva, söka fakta och kommunicera med hemmet." 

Jag undrar om de hörde min djupa suck uppifrån läktaren. De hade gett mig det självklara och alldeles för enkla. Ärligt talat så förväntar jag mig mer av en "en-till-en"-skola. Om vi tar bort kommunikationen med hemmen så återstår för eleverna två saker för eleverna; skriva och söka fakta. Jag säger inte att det inte kan göras, men digitala verktyg ger oss möjligheter till så mycket mer... och det är mervärdet som vi är ute efter.

Låt mig därför inför kommande öppna hus ge bort lite fler ord. Med digital teknik kan man nämligen förutom att skriva och leta efter fakta bland annat...

Kunskap
Förståelse
Tillämpning
Analys
Utvärdering
definiera
identifiera
beskriva
sortera
lista
namnge argumentera
leta
känna igen
välja
undersöka
lokalisera
citera
reproducera
klassificera
berätta
kopiera
upptäcka
duplicera
samla
lyssna
observera
läsa
Recitera
spela in
repetera
förhöra
återberätta
visualisera
filma
redovisa

ordna
kategorisera
förändring
skapa diagram
citera
klassificera
konvertera
försvara
demonstrera
bestämma
schemalägga
differentiera
särskilja
rita
redigera
uppskatta
förklara
extrapolera
fylla i
följa
formulera
samla
generalisera
ge exempel
namnge
illustrera
interpolera
tolka
specificera
lokalisera
organisera
förutsäga
förbereda
citera
läsa
ordna om
relatera
ordna
omformulera
upprepa
skriva om
summera
översätta
uppdatera

tillämpa
beräkna
förändra
välja
klassificera
processa
konstruera
demonstrera
utveckla
upptäcka
generalisera
manipulera
modifiera
driva teser
organisera
förutsäga
förbereda
producera
relatera
omstrukturera
redovisa
lösa problem
överföra
redovisa
skissa
rita
förbereda
filma
samarbeta
analysera
bedöma
bryta ner
kategorisera
klassificera
kombinera
jämföra
härleda
försvara
detektera
differentiera 
särskilja
utvärdera
formulera
generera
identifiera
illustrera
inducera
planera
påpeka
fråga
relatera
spara
välja
jämföra
separera
förkorta
strukturera
tolka
förklara
ändra
beräkna
förändra
klassificera
kombinera
komponera
konstruera
skapa
härleda
konstruera
utforma
utveckla
upptäcka
diskutera
leda vidare
expandera
förklara
formulera
generalisera
generera
modifiera
organisera
omskriva
producera
föreslå
ordna om
rekonstruera
relatera
omorganisera
revidera
beteckna
förenkla
ange
summera
syntetisera
systematisera
berätta
sända
skriva
besluta
bedöma
motivera
summera
rekommendera
överväga



21 januari 2017

Synonymer sa hon

Begrepp är en del av The Big Five. Inom svenskämnet innebär det bland annat alla grammatiska uttryck, men det handlar också om att prata om synonymer. Samtidigt som vi vill att eleverna ska variera sitt språk genom att t.ex. använda synonymer så är det inte alltid helt enkelt att få till det där. Ordet sa är kanske det som oftast förekommer och som samtidigt verkar vara svårt att byta ut. (Det innebär inte alltid att ordet ska bytas ut, ibland har det definitivt sin givna plats i en text.) Att stärka ordförrådet kan man givetvis göra genom läsning, men jag tror på att samtidigt aktivt arbeta med synonymer. Hur kan man då veta hur man ska variera sig om orden ännu inte finns?

Så jag har funderat på hur jag bäst hjälper mina eleverna att påminnas om att variera samtidigt som de får bra exempel på andra ord att använda. I mitt förra inlägg la jag ut några posters och plötsligt blev kombinationen given. Den här gången blev det således posters med synonymer. Då kan eleverna gå fram till en rad med ord när de behöver och samtidigt blir det en aktivitet som stärker skribenterna i att variera språket som kanske smittar av sig även på andra ord. Resultatet återstår att se. Jag har valt några av de vanligaste orden som jag tyckte behövde få lite sällskap och givetvis behöver man prata om de olika värdena som ligger i orden.









15 januari 2017

Growth mindset - posters

I USA har man ofta uppmuntrande posters på väggarna i skolan. Jag har nu gjort ett antal själv som jag tänker sätta upp i klassrummet. Om du vill ha någon så är du välkommen att låna.

(Några fler posters har du i det här blogginlägget.)












Jag lägger in den här också. Det var ett tag sen jag gjorde den, men den har varit väldigt populär. Blogginlägget om "Segertrappan" finns här.