20 april 2014

Spridda tankar om förstelärare

En liten diskussion på Facebook, i en tråd som startades av Camilla Askebäck Diaz, satte igång mina tankar om förstelärare igen.

Jag ser på försteläratjänsterna på två sätt.
Det ena är att det är en fantastisk möjlighet att höja undervisningsnivån i svenska skolor överlag. I det ingår antagandet att en förstelärare både vill och får möjlighet att utveckla undervisning. Inte bara för egen del utan också i ett större sammanhang. Om förstelärartjänsterna ska ge en positiv skjuts åt skolutveckling och undervisning så tar jag således för givet att

  • den som söker en förstelärartjänst har ett intresse för och är villig att lägga en del av sin tid på skolutvecklingsstrategier samt att diskutera dem med sina kollegor
  • huvudmannen förhoppningsvis ger tillräckligt med tid för att så ska kunna ske (Sen finns det huvudmän som tänker att förstelärarna ska ha just det driv som jag skrev i första punkten, men att förstelärarna på samma gång ska slå knut på sig själva.)

Det andra är att man ser förstelärartjänsterna som ett sätt att premiera skickliga lärare med en extra löneförhöjning, men att man egentligen inte kräver något mer av försteläraren än att hen fortätter som vanligt och att hen inte gör något utöver än att undervisa. Som jag ser det borde det vara svårare att se skickligheten hos en lärare som varken tillåts tiden eller möjligheten att diskutera skolutveckling. Eller för den delen tar sig tid och möjlighet att göra det. (I värsta fall tjatar om att få just tid och möjlighet.)

Uppenbarligen är resultatet av införandet av förstelärartjänstena avhängigt av just tidsaspekten Sen kan man diskutera om en förstelärare ska ha så mycket driv att hen har en vilja att arbeta med skolutveckling oavsett. Jag vill inte hävda att en lärare (oavsett grad) ska arbeta gratis, men drivet måste finnas där. Annars är det där med att jobba gratis och skolans mer eller mindre lyckade insatser just inte ett ovanligt resultat av skolpolitik där politiker högst upp inför reformer som ska genomföras av politiker längre ner. Därefter visar det sig att anledningen till att "det blir som det blir" aldrig är någon av initiativtagarna eller genomförarnas fel. (Ja förutom lärarnas då.)

Nu kommer vi till det jag egentligen tänkte skriva.
Det saknas Ma/NO lärare, särskilt de som har faktiskt kompetens och som är "särskilt skickliga i sin yrkesutövning".  Många förstelärartjänster blir således just nu kopplade till Ma/NO. Tanken är att ämnet ska utvecklas och förbättras. Det är en bra tanke att förstelärare ska se till att höja nivå på undervisningen i Ma/NO och det rimmar väl med matematiklyftet.
Men om nu i stort sett alla Ma/NO-lärare blir förstelärare så kommer vi att sitta med ett gäng förstelärare som ska höja varandra till den nivå de själva redan befinner sig på, eftersom de annars inte hade fått en förstelärartjänst.
Är det bara jag som ser en viss rundgång här? Eller är tanken att det i sig lockar fler lärare till att läsa Ma/NO om det innebär högre lön?  Givetvis efter att man har arbetat ett visst antal år och fått den erfarenheten som man behöver för förstelärartjänsten. Och vad gör skolorna med de tjänster som de inte kan tillsätta med en Ma/NO-förstelärartjänst? Tar man vem som helst till tjänsten (förste bäste) eller väntar man med att tillsätta den? Blir det ingen förstelärartjänst alls eller anställer man någon "vem som helst", bara vederbörande har rätt ämneskombination på leget? Det kan knappast vara ett mervärde att anställa någon på förstelärartjänsten enbart för att personen har Ma/NO-legitimation. Eller har förstelärartjänsterna blivit ett sätt att locka en viss kategori av lärare till skolan, oavsett skicklighetsgrad?

När jag först hörde talas om förstelärartjänsterna så tänkte jag att det var ett bra sätt att få skolorna att aktivt arbeta med skolutveckling. Skolutveckling är nämligen inte bara rektors jobb. Det är heller inte bara förstelärarens jobb. Det är varje lärares ansvar. Sen ligger ansvaret för att driva det hela framåt lite olika, men det är en annan sak. Det kanske inte är meningen att alla förstelärartjänster ska se likadana ut, men att det ska innefatta en viss mängd av coaching och ämnesutvecklande tankar var min naiva tro.

Vi kan se det som en möjlighet för de skickliga lärarna att få till högre löner (med den underförstådda tanke på det utvecklingsarbete som ligger i det). För visst, individuell lön innebär att en lärare behöver visa sin skicklighet också, men då faller väl det där med att lägga ut förstelärartjänster enbart för att söka lärare med legitimation i en viss ämneskategori? Eller också så finns det inte lika många skickliga lärare i de andra ämnena och det tvivlar jag på stämmer.
Jag hoppas att huvudmännen inte glömmer bort lärare i de praktiska och estetiska ämnena. Jag hoppas att det införs förstelärare på förskolan och på fritidshemmen. Framför allt så hoppas jag att det här inte är en illa dold reform för att slippa höja lärarnas löner över lag och att en förstelärare, som trots allt ska arbeta med skolutveckling, finner det självklart att inkludera digitalt lärande i sina skolutvecklande tankar.


Jag har nog rättat för många NP för att kunna tänka klart just nu. Jag har inga svar på de här frågorna. De bara dök upp i huvudet och det är inte alltid som jag har tänker just klart, men att få skriva ner dom hjälper till att lysa upp det hela. Har du några tankar själv så kommentera gärna. Det kanske hjälper till att styra upp det lite mer.



Mer om förstelärarreformen och tisaspekten i den här artikeln i DN:
Förstelärarreformen är otillräcklig

8 kommentarer :

  1. Intressanta tankar som jag delvis varit inne på själv. Ska bli intressant att se hur många av de 75 tjänster som min kommun (Borås) har till förfogande som tillsätts. Väntar man på "rätt" person eller ska alla tillsättas oavsett? Återstår att se.

    Jag väntar också på vidare instruktioner om vad som förväntas av mig som 1L. Frustrerande att det är så otydligt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant att se och höra om vad som händer ute i landet. Undrar om de vet att vi pratar med varandra. ;)

      Radera
  2. Intressant! Hur uppdraget ser ut är oerhört olika. Jobbar själv 50-60 timmar i veckan innan jag blev förstelärare och mer tid finns inte att ta av och detta ligger utöver ordinarie tjänst/arbete. I grannkommunen utgör förstelärararbetet 20 % av tjänsten. Så visst är det olika. Får fortsätta att klura på hur jag ska få detta fantastiska arbete och alla idéer att gå ihop med resten av livet :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det blir en intressant nöt för skolpolitiker att både se, förstå och knäcka.

      Radera
  3. Kloka Karin!
    Är väldigt delad kring tanken på förstelärare.
    +
    Bra att bra lärare som vill driva kan få detta i sin tjänst samt ett karriärssteg som medför ett lönesteg.

    -
    Om man nu är grym, men råkar befinna sig på "fel" skola? Där många är så grymma att det faktiskt istället skulle vara bra att få turas om att driva ett läsår i taget utifrån kompetens? Men då är det ju inte ett karriärssteg, utan ett tillfälligt projektuppdrag?

    Om nu alla förstelärartjänster tillsätts i Sverige utifrån devisen; "Tillsätt så här många" och att det inte ska vara tidsbundet. När ska man då kunna göra karriär om 5 år när alla förstelärartjänster redan är upptagna? Kanske av personer som fick en sådan för att det fanns en plats?

    Ska man då vänta ut pensioner eller att folk flyttar på sig? Och hoppas på att det är "rätt" kompetens som gör det?

    //Camilla, många tankar och funderingar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där har vi ytterligare något att fundera över. Ska man inte få samma chans till karriär ifall man arbetar på en skola där flera är drivande och framåt? I alla fall inte utan att behöva byta skola.
      Eller urvattnas reformen ifall man gör alla till förstelärare? Är det verkligen titeln (och pengarna) som är det viktiga?

      Radera
  4. Håller med!! Visst är det intressanta aspekter och mycket att fundera på! I vårt skolområde var vi första utgången tre som blev förstelärare, vi fick två års anställning och vi skulle öka måluppfyllelsen i hela skolområdet. De nya som ska tillsättas nu har helt andra förutsättningar då de kommer bli bland annat två tjänster där det bara blir kravet att fortsätta jobba som tidigare och sprida sina pedagogiska tankar inom arbetslaget i F-3 respektive 4-6. De får alltså samma. Lönetillägg och samma tid till sitt förfogande för att göra som de redan gör samt vi tre första måste jobba mot hela rektorsområdet.... De nya får tjänst bara mellan augusti och juni (läsåret) och våra löper ut i oktober 2015. Vet inte hur likvärdigt detta kommer kunna bli....många aspekter och funderingar tycker jag som våra kära politiker inte alls funderat på...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Se där. Ytterligare aspekter på hur det kan tolkas och att det kan bli så olika. Hos er tom. i samma kommun och skola.

      Radera